Nej, idag var ingen bra dag att söka jobb på. Det finns för få jobb att söka inom min profession för tillfället. Känns inte alls bra. Att försöka få till en lösning på jobbproblemet just nu är svårt. Jag måste hejda mig själv i mina tankar som far iväg, intala mig att ta det lugnt och att det kommer att lösa sig till sist. Vill ju tyvärr så mycket för tillfället. Det behärskade, men ack så pådrivande paniktillståndet är som en ständigt närvarande vålnad. Jag hoppas verkligen att det lätta lite nu när semestrarna börjar ta slut. Vi lär få återkomma till det. Nu skall jag i alla fall unna mig lite ledighet. Jag vill inte ha något med jobbsökandet att göra över huvudtaget i helgen. 

Just nu kretsar väldigt mycket av min tid åt att lösa jobbfrågan. Det återspeglar sig som synes även i min blogg. Skriver ju om det så gott som dagligen. Det i sig är är väl inte så konstigt. Tror det är fullt naturligt att man hamna i ett sorts behärskat paniktillstånd där man vill lösa det så fort som möjligt. Men verkligheten ger tyvärr inga snabba lösningar, den är istället väldigt hård. Man tvingas gradvis att inse för sig själv att det troligtvis kommer ta en hel del tid i anspråk.

Trots detta är det inget fel på mitt humör. Det känns väldigt avlägset att det på något sätt skulle låsa sig och jag således skulle hamna i någon sorts besynnerlig grubblande kontemplation eller depressiv melankoli. Jag tror att det viktiga just nu är att behålla lugnet och inte drabbas av panik. 

Jag har faktiskt som mål att varje dag hitta ett jobb att söka eller att kunna lägga in mitt CV på en jobbsajt. Hittills har jag lyckats med det. På så sätt tillför jag en positiv mental känsla av att jag faktiskt gjort något som kan ge ett jobb i slutändan. Just den positiva känslan är viktig att mata sig själv med då det även finns en negativ sida av detta. Att exempelvis inte få något svar på ett jobb man sökt är oerhört destruktivt för självförtroendet. 

Något som ligger mig varmt om hjärtat och ger mig en positiv känsla är min gamla blogg. Den har ju legat nere under lite mer än ett år. Lusten att skriva försvann. Inläggen spretade åt alla håll och kändes urvattnade och uttjatade. Till sist hade man inget att skriva om. Men nu, som en skänk från ovan, hittade jag ett nytt ämne att skriva om, mitt sökande efter ett nytt jobb. Kanske inte så upphetsande, men viktigt för mig.

Därför är det extra roligt för mig att kunna fokusera på något helt annat än att hela tiden söka jobb. Jag får en möjlighet att faktiskt kunna skriva av mig, att hitta rätt ord till meningarna och/ eller hitta rätt ordföljd i texterna. Men bäst av allt kära läsare, är att ni får privilegiet att dela mina tankar och funderingar kring detta ämne.  

Fick mig ett sånt härligt skratt idag. Stod ute i köket och hade precis diskat klart frukostens utensilier. Sonja och jag skulle iväg för att handla lite kompletteringar, när det plötsligt surrar till i mobilen. Ser på aviseringen att det är ett mail. Jag öppnar mailet och läser följande,

"Hej Martin

Tack för din ansökan. Vi är väldigt glada att du visar intresse för *...* *......*. 

Med rådande läge i världen så är även vi tyvärr i ett läge där vi är extra

försiktiga med nya anställningar. Vi söker därför endast personer med mångåriga

erfarenhet av *.........................*

*.........................* men vi får tyvärr säga nej tack till dig i det här läget.

Vi tackar dig återigen för visat intresse och önskar dig lycka till!"

Jag kände mig som den där sista kakan på fatet, som en snäll mormor eller farmor, försökte truga på någon efter en gedigen 3 rätters sittning, bara för att bli av med den sista kakan. Objektet för själva kakfrågan viftar artigt men bestämt, något däst, avvärjande på armen och säger, - Tack, men jag får tyvärr säga nej tack till kakan i det här läget. 

Jag tycker personligen att den här formulering är väldigt roande. Har väl en konstig humor antar jag. Men visst är det en rolig mening "men vi får tyvärr säga nej tack till dig i det här läget."  Dom är skam till sägandes så att säga, men i denna stund av olycka är dom hövliga nog att tacka mig, två gånger om till och med, en gång för själva ansökan och en gång för mitt visade intresse. Ett intresse som dom för övrigt är väldigt glada över. 

Men det bästa av allt har jag sparat till sist, på grund av det rådande läget i världen, troligtvis pandemin, är dom i ett läge där dom är extra försiktiga med nya anställningar. Därför söker dom endast personer med mångårig erfarenhet?!? Här blev jag något förvirrad. Smittar personer med mångårig erfarenhet mindre än personer med få års erfarenhet? Mycket underligt. 

En regnig dag som denna känns det i alla fall i sin ordning att sitta vid sin dator och filosofera över jobb och annat. Jag har reflekterat över en sak som börjar bli väldigt viktig i sammanhanget när det gäller att söka jobb. Det är att skriva upp vad man sökt, vad man gjort och vilka jobbsidor man öppnat konto på. Som tur är har jag noterat vad jag gjort i min mobil. Men det är tyvärr i punktform så jag får nog utveckla det till Word eller Excelform.

Passade på att uppdatera min logga till min blogg idag. Ett annat typsnitt och en annan undertext. Texten är inte så spretig och otydlig som den förra loggan var. Den latinska undertexten är borta och har ersatts med en engelsk undertext som dom flesta kan tyda. På Engelska står det I defend freedom of opinion and expression. Och på Svenska blir det Jag försvarar åsikts- och yttrandefriheten. Kan kanske misstas som en aning svulstigt, men jag står faktiskt upp för det fria ordet och rätten att ha en egen åsikt.  

Idag ägnade jag tid åt att lägga upp min profil på arbetsförmedlingens sida. Loggade således in på Min sidor på arbetsförmedlingen. Ville kolla runt lite och bekanta mig med sidan också. Kan ju alltid vara bra inför framtiden. Hittade en intressant sida om Yrken och studier. Sidan fångade helt klart mitt intresse. Perfekt tänkte jag och gick vidare. Väl inne på sidan kunde man välja ett antal alternativ, bland annat karriärsvägledning, yrkesguide, intresseguide, Framtidsutsikter och så vidare. Jag valde Intresseguiden. 

Här skulle man svara på tolv frågor, därefter skulle man få ett förslag på yrke som passade mig och mina intressen. Kan ju inte bli bättre, man vill ju bredda sig i sin yrkesroll. Tänka lite utanför ramarna så att säga. Med spänning svarade jag sanningsenligt och efter bästa förmåga på dom tolv frågorna och tryckte till sist på Visa resultat. 

Ditt resultat

"Den utforskande teoretikern"

Ibland kan några få ord och meningar göra så stor skillnad. Jag fick detta via messenger igår kväll. Blev så glad och varm i hjärtat. Sånt gör skillnad.

"Hej Martin! Hörde att du inte längre jobbar på *.......*, ville bara säga tack

för att du varit världens bästa chef, ..........! Önskar dig allt väl"

Tack själv, för att jag fick förmånen att vara din chef!

Det är inte helt lätt att söka jobb, eller jo, det är faktiskt väldigt lätt att söka själva jobben som finns där ute. Man kan i princip söka alla jobb som dyker upp. Frågan är bara om det är någon ide? Vad jag menar är att det inte är så lätt att söka jobb som motsvarar eller matchar ens egna yrkeskompetens till 100%. Missförstå mig inte nu, jag har en ganska gedigen yrkeserfarenhet inom kvalité och produktion. Har jobbat inom industrin som maskinoperatör, kvalitetstekniker, projektledare och flödesledare i snart 37 år. Vad jag menar är att det skall kännas rätt i magen när man söker själva jobbet. Att söka ett jobb för sökandes skull känns inte bra. Hamnar man fel kan det få oanade konsekvenser.

Ni skall veta att det här är en jäkla omställning för mig att börja söka jobb efter så många år som yrkesarbetande. Jag har i princip jobbat hela mitt liv och har aldrig ställts inför liknande utmaning. Nu räknar jag inte dom fyra månaderna jag var arbetslös för 27 år sedan. Jag var yngre då, det kändes inte så här som det gör nu. Nej, den här gången är värre och väldigt skrämmande. Osäkerheten finns där ständigt närvarande. Man känner sig villrådig och utlämnad. Kanske man inte tror, men så är det. Tankarna på att söka nytt jobb är där hela tiden, dag och natt och det i sig är väldigt stressande. Man vill få det löst så fort som möjligt. Ibland känns det som man trampar vatten och inte kommer någonstans. Jag hoppas därför få mycket stöd och hjälp från Trygghetsrådet, TRR.

En annan sak som faktiskt gör mig rädd är att jag till hösten fyller 55 år. Ja, nu är jag ju inte rädd att fylla år, det är väl snarare så att jag känner en genuin rädsla för att jag kanske kommer att bli bortsållad i ett tidigt skede vid jobbansökningar på grund av min ålder. Om så är fallet, kommer det bli så mycket svårare att kanske få ett jobb. Jag hoppas naturligtvis att jag har fel och att det inte skall vara så, utan att jag får konkurrera på lika villkor med yngre kollegor som söker samma tjänst.

Trots detta vill jag försöka vända det till något positivt och att istället se det som en stor utmaning. Jag har faktiskt ställt upp ett mål och det är att försöka hitta ett jobb innan årsskiftet. Om jag får det tidigare är det bara ett plus. Ju fortare desto bättre. Har så mycket att ge yrkesmässigt ännu och tror verkligen starkt på att jag kan tillföra massor inom det jag faktiskt kan. Jag är fasen ingen trött gamling som väntar på pension!

Idag är en sådan där dag då jag knappt vill se alla dessa jobbsidor som passerar förbi i en strid ström på datorn. Men jag vet ju med mig att jag varje dag måste motivera mig för att titta efter tänkbara jobb. Det är väl inte så farligt när man väl har kommit igång. Måste få in rutinen att sitta här varje dag.

Har anmält mig till ett antal jobbsajter för att få bevakning på intressanta jobb och eventuellt möjlighet till hjälp och tips. Mailen om uppdateringar av profilerna på dessa sajter dimper ner titt som tätt i mobilen. Så nu måste jag in och färdigställa min profil på vissa av dessa sidor. Ett litet jobb i sammanhanget kan jag väl tycka. För vem vet, kanske leder det till ett jobb så småningom, det är ju tanken i alla fall.

Hör och häpna, igår kväll fick jag svar, via mail, på att dom tagit emot en ansökan på ett jobb jag sökt och idag fick jag ett mail om att dom läst mitt CV på ett annat. Sånt gillar jag, att man i alla fall får någon form av svar. Det är positivt.

Nu till något helt annat. Statistik kan dyka upp på dom minst oväntade ställena. I mitt fall får jag statistik över hur många unika läsare jag har på min blogg eller som det står i statistiken, räckvidd. Det var två stycken den 20:e och tre stycken den 22:a. Det är inte så många. Men en blogg är en färskvara. Vill man ha läsare får man även skriva och vara aktiv. Har ju precis väckt upp den igen efter ett längre uppehåll. Kan ju bli perfekt för mig nu när jag sitter och söker jobb. Kan ju även skriva lite på min blogg hur det går.

  Mat är något som intresserar mig. Särskilt då medelhavsmat i alla dess former. Det som tilltalar mig är att det inte behöver vara avancerat för att bli gott. Några få ingredienser och man har en middag. I studier runt om i världen står forskarna enade om att den hälsosamma och balanserade medelhavsmat tycks leda till minskad risk för hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, övervikt, demenssjukdomar och olika vanliga cancerformer. Den balanserade kosten är hälsosam, men det är ingen diet - även om många går ner i vikt av maten. Maten ska just ses som en hälsosam och näringsrik kost som gynnar hela kroppen, både kortsiktigt och långsiktigt.

 Bilden visar svampbruschetta på ciabattabröd som vi gjorde i fredags.