Undrar just hur många mil jag gått runt detta samhället. Det är nog åtskilliga. Ja herregud, jag har nog gått väldigt långt. Det har faktiskt varit i ur och skur, när jag har varit verkligt ledsen och mindre ledsen, när jag inte känt för det och när jag har känt för det lite mer än när jag inte kände för det. Vissa gånger har jag tvingat mig runt. Men liknande för alla dessa promenader är att jag mått lite bättre än innan jag gav mig av. Kanske är det inbillning, men så är det. Ett stort plus av allt detta promenerande är ju att jag gått ner hela 8 kilo. Nu är snart mina promenader slut i detta samhället. Snart dags att finna nya vägar att promenera på dit jag skall flytta. 

Idag när jag var ute och gick kom det en STOR kille på en alldeles för liten cykel. När han cyklade förbi mig såg det ut som om skinkorna omfamnade sadeln. Komiskt, nä faktiskt inte. Jag tyckte synd om honom. Hoppas han kan göra något åt sin situation.

  Det finns ett ställe, längst min runda, som har en underbar glänta inne i skogen. Den går upp mot ett berg. Backen är ganska brant. Det är något trolskt över den gläntan. Jag var bara tvungen att gå in där och insupa atmosfären. Det var så underbart att bara stå där och lyssna till fåglarnas kvittrande i träden och att se på allt som håller på att slå ut. På ett ställe, en bit i från där jag stod, prasslade det något våldsamt i löven. Det var en koltrast som letade efter något matnyttigt att mata sina ungar med. Den for som en galning hit och dit, plötsligt for den ner med huvudet och fångade något.   

  Tog en 4 kilometers runda idag i det fina vårvädret. På ett ställe, där jag gick på en bro över en å, blommade det fullt av vitsippor och någon sorts gul blomma i en slänt. Var bara tvungen att stanna upp ett tag och känna stillheten och lugnet där vid ån. Ändå har jag ju någon sorts hatkärlek till våren på grund av min allergi. Men trots det måste jag ju säga, vilken underbar årstid det ändå är nu när allt spricker ut och fåglarna kvittrar, det går inte att komma ifrån. Synd bara att det är så mycket pollen i luften. Det förtar lite av vårkänslan. Men som tur är har jag varit förutseende i år och börjat med mina allergitabletter i tid. Men det är ändå inte min värsta tid nu, den är istället i mitten av maj då gräset börjar blomma.

Mina progressiva linser funkar rätt så bra. Det gick fort att vänja sig, hade väl egentligen inte trott annat heller. Det är möjligt att jag får justera styrkan lite på tisdag. Känner ju fortfarande av en viss trötthet runt ögonen. Men det mest positiva är ändå att jag inte känt av några fokuserings problem alls under helgen. 

  Var hos optikern idag och kollade upp min syn. Har haft värk i huvud, axlar och nacke en tid. Har även varit fruktansvärt trött runt ögonen när jag kommit hem på kvällen. Ett annat problem har varit fokuseringen. Vissa gånger har det känts som om jag var på väg att svimma när jag fokuserat från kort till långt håll. Dom gångerna det varit som värst har jag blivit riktigt rädd. Det har känts riktigt otäckt. Nu skall jag testa fram nya progressiva linser denna gång, med början imorgon. Då har jag helgen på mig att testa hur dom verkar. Jag går ner lite i styrka och det är ju skönt. Då får jag förhoppningsvis lite mer balans mellan seendet i ögonen och inte så som det är nu, då det högra ögat är anpassat för seende långt håll och det vänstra är anpassat för seende på kort håll. Nu kan man bara hoppas att värken i huvud, axlar och nacke ger med sig, ja även att tröttheten runt ögonen försvinner. 

I helgen har jag lite att stå i. Skall fortsätta med packningen naturligtvis. Men det viktigaste att göra denna helg blir att gå igenom bilen. Skall besikta den på måndag. Skall upp till mina föräldrar imorgon en snabb titt och då passar det ju bra att ta tillfället i akt och tvätta bilen på Statoil. Vill ju att den skall vara ren och fin. Skall även städa den invändigt. Fasiken vet om jag inte tar rosten på samma gång. Får se vad jag hinner med.  

Idag har jag varit och kollat på en liknande tvåa som den jag skall flytta in i i slutet av maj. Min lägenhet var inte visningsobjekt, som tur var. Folk sprang ju ut och in i visningslägenheten med skorna på. Dom hade lagt in papp på golven, men det hjälpte inte, då det lossnat på sina ställen. Hoppas inte det blev någon skada på golven. Inget kul att flytta in där i sådana fall.

Den tvåan som vi fick gå in och kolla i är ju nästan identisk som den jag skall flytta in i. Ända skillnaden är att min lägenhet ligger på övervåningen. Nu vet jag var jag skall bo på området också, bara det är ju ett stort plus. Inte alls där jag trodde, men vad gör det. Där jag skall bo får jag kvälls sol på balkongen. Men visst var det fint. Tror jag kommer trivas alldeles utmärkt i den lägenheten. Allt var verkligen noga planerat. Sen är det ju aldrig fel med en helt ny lägenhet.

Passade på att gå den nya gångvägen som dom gjort från mitt nya hem och ner till mitt jobb. Ja, alltså, dom har ju inte gjort någon ny väg hela vägen fram till mitt jobb. Bara hälften ungefär och den går genom skogen. Bred och fin kommer den bli, med trottoar och allt. Nu var det bara en dammig grusväg, men det kommer bli fint när det är klart.  

  Just nu är det inte mycket till packande här hemma. Jag orkar inte riktigt ta tag i det när jag kommer hem från jobbet. Men som tur vad för mitt dåliga samvete fick jag gjort en hel del i påskhelgen. Klädkammaren börjar bli svår att komma fram i nu. Till mitt försvar vad gäller dom packfria dagarna, flyttkartongerna har tagit slut. Skall upp till mina föräldrar imorgon torsdag och hämta nya. Dom hade visst ett antal som jag kunde låna. Mina föräldrar skall ju själva flytta om cirka ett och ett halvt år. Nog bäst att vara rädd om kartongerna då, även om dom inte kostar någon förmögenhet att köpa in. Sen kan det ju vara ett gyllene tillfälle att lämna bort mina egna till dom. Skulle jag få för mig att flytta igen (vilket jag inte hoppas göra på lång tid) så får jag väl köpa nya. 

Flytta är inget skoj alls. Skall väl inte klaga, eller jo, det gör jag ju faktiskt, men inte mycket i alla fall, det är svårt och tungt att ta allt själv, det är så mycket att tänka på. Jag får göra det i min takt. Så någon vilodag i emellanåt gör nog inget, jag har rätt bra koll på vad som skall göras. I helgen blir det ändå rätt mycket packande och säkert på helgen efter det. Det låter som om jag har mängder av saker att packa ner, men det har jag inte. Jag har en helt normal trea som skall in i en tvåa. Vill bara vara väl förberedd så allt är klart när jag skall flytta. Men det absolut tråkigaste av allt blir nog städningen. Får försöka ta rum för rum allt eftersom dom blir tömda.  

Imorgon har vi som skall flytta in i det nya bostadsområdet möjlighet att få en förhandsvisning. Kul att få en bild av hur det ser ut. Har ju bara haft en ritning att glo på. Skall passa på att mäta lite i sovrumsfönstret så jag kan köpa mig en mörkläggningsgardin eller något liknande. 

Det är en konst att få ner så mycket som möjligt i en flyttkartong. Utrymmet är ju begränsat som säker alla vet, men man förvånas var gång hur mycket man verkligen får ner i dessa flyttkartonger. Sen är det ju alltid frågan om vikt, det står max 30 kilo på kartongerna. Det är nog något som jag överskridit med råge på vissa av mina kartonger. Men denna gång har jag ju inte packat ner några böcker i kartongerna i alla fall, något jag alltid gjort innan. Då har man ju heller knappt kunnat marklyfta dom. Bättre då att undvika det denna gången tänket jag. Böckerna har jag istället lagt ner i 7 stycken vanliga ICA pappers påsar. Jag har inte mer böcker än så för tillfället. Tänkte jag skulle köra en hel del i bilen dagarna innan den stora flytten.

Igår eftermiddag när jag var på väg in till stan, tänkte jag att jag skulle passa på att tanka bilen på Statoil, Hjällbovägen. Jag fick sitta i kö en stund innan, en stor kille med en lika stor BMW stod i vägen. Irriterat väntade jag på att han skulle flytta på sig. Han hade ju ställt sig så där lite emellan så man inte kunde ställa bilen för att tanka. Han hade ju inte direkt bråttom heller. Men till slut kom han iväg. Väl framme vid pumpen gjorde jag som så många gånger förr, jag tog fram min plånbok, öppnade tanklocket inne i bilen, av med tanklocket utanför bilen, fram med Statoil kortet, samma rutin som alltid med andra ord. Men, här stoppar likheterna, för när jag skulle slå koden var det blankt, totalt rent i grötfatet. Jag kom fan inte ihåg koden. Jag testade en kod jag trodde det var, ett stort fett FEL KOD kom upp på displayen. Där stod jag som ett fån och fick trycka på avbryt för att få mitt kort. Killen i bilen bakom mig blängde folkilsket när jag snabbt skruvade på locket och stängde luckan till tanken. Han undrade nog vad fasiken jag sysslade med när jag självsäkert två minuter innan hade hoppat ut och öppnat locket för att tanka. Jag smet snabbt iväg.

När jag åkte genom Kortedala kretsade mina tankar irreterande nog kring koden. Kunde ju inte släppa tanken på hur jag kunde glömma en kod jag slagit in hundratals gånger innan. Hur mycket jag än tänkte på det så kunde jag inte komma på den dumma J-A koden. Jag blev rädd och fantasin börjar skena. Börjar jag bli senil? Eller vad tusan är det som händer med mig. Mina tankar skingrades snabbt när jag fick släppa en person över gatan, vid stoppljusen på Tideräkningsgatan, samtidigt svängde det upp en polisbil när personen gick över gatan. Man vill ju inte bryta mot lagen. På väg ner för backen till den stora rondellen vid Almanacksvägen får jag se polisbilen med fullt blåljus i backspegeln. Jag blir iskall, tankarna på bensin incidenten kommer tillbaka. - Dom trodde väl inte att jag smet från bensin notan, hann jag tänka. Stressad kör jag in i rondellen och svänger upp mot Bergsjön. Polisbilen ligger som slickad i röven på mig. Nu jävlar tänker jag, nu blir det tidernas arresterande med prejning av vägen, dragna pistoler och knutna händer runt nacken liggande på vägen. Ser mig själv sittande i hårda förhör med en lampa riktad i ögonen hos polisen. Jag kör lite försiktigt till höger inne i rondellen, oroligt tittar jag efter polisbilen. Den kör upp jämsides, polisen på passagerar sidan glor lojt på mig innan dom drar förbi med en jävla fart, precis där det blir tvåfiligt. Dom försvinner ur mitt synfält i backkrönet.

Ja fy tusan, så kan det gå till en vanlig söndag runt påsk. Nu skall jag packa lite innan jag skall iväg och handla. Eller om jag gör tvärtom. Kanske bättre när jag tänker på det.        

Igår var det meningen att jag skulle ta mig i kragen och få något gjort inför flytten. Packa ner det som jag inte använder och så vidare. Det blev aldrig så, jag tappade ork och lust totalt. Nu känns det som om tiden börjar rinna iväg och jag börjar faktiskt känna lite smått panik inombords. 

Jag började packa idag på Påskafton istället. Det var inget roligt alls. Hittade saker som påminde mig så mycket om det som en gång var. Det gjorde mig verkligen ledsen. Men vad fan, ledsen eller inte, jag är ju ändå tvungen att fortsätta med packningen, det gör sig inte själv. 

Jag har ett kombi abonnemang hos Telia, ni vet, bredband, tv och telefon i ett paket och som går via telefonjacket. För några veckor sedan ringde jag och ändrade min adress inför flytten om en månad. Jag frågade tjejen i telefon om det gick att flytta hela mitt abonnemang till den nya adressen. - Jadå, inga problem, sa hon. - Men vad jag vet nu så är det enbart fiber dit jag skall flytta, men det är inga problem, eller, frågade jag. Tjejen i andra änden av telefon började tveka, - Nej det tror jag inte. Men vi kommer ändå att skicka ut en tekniker till adressen som kommer att kolla om det går. Det skall nog inte vara några problem, svarade tjejen lättat. - Vad bra, sa jag. Du, nu när jag ändå har dig på telefonen så vill jag kolla över mitt abonnemang hos er och se om jag kan få det lite billigare, fortsatte jag. Tjejen i andra ändan av telefonen verkade komma på fastare mark, det märktes att detta var något hon behärskade, att få sälja. - Ja då kan jag glädja dig med att vi har en kampanj nu så du kommer att få det gratis i 6 månader från det datum du har flyttat in i din nya lägenhet. - Det vill jag gärna ha, svarade jag och efter en stunds formalia avslutade vi samtalet. 

I onsdags ringde det så en tekniker med späd röst från Telia. - Du, sa han något tvekande efter han presenterat sig. - Vi kan inte leverera bredband, tv och telefon in till din lägenhet, fortsatte den späda rösten. - Jaså, varför inte det, frågade jag. - Det finns ingen kopparkabel indragen till lägenheten, svarade den lika späda rösten. - Ni kan alltså inte leverera det jag vill ha, suckade jag. - Nä, det stämmer, svarade rösten. Men du kan få ett kostnadsförslag av oss på vad det kommer att kosta, så kan vi dra fram en kabel om du vill, svarade den späda rösten oerhört snabbt. - Nänänä, svarade jag. Det innebär ju att Jag skall betala tusentals kronor för att få en tjänst av Er, levererad till Mig. Det vägrar jag. Då säger jag hellre upp mitt abonnemang. - Mm, kom det svagt från andra ändan. När jag kom hem på kvällen ringde jag upp Telia och sa upp abonnemanget. Naturligtvis kommer jag få 3 månaders uppsägningstid, för något som jag inte använder. 

Nu får jag kolla på andra alternativ som går via fiber. Det skulle tydligen gå via en leverantör som mitt bostadsbolag har tecknat avtal med. Där fanns alla dom stora leverantörerna vad jag kunde se. Där tecknar man också privata avtal. Jag anmälde mig där igår. Vi får se hur det går.

Om en månad flyttar jag till samhället i mitt hjärta, där jag en gång växte upp. Det känns både skönt och tungt på en gång. Skönt så tillvida i alla fall att det är en helt ny, mindre och billigare lägenhet än den jag har idag. Jag byter ju ner mig från en trea till en tvåa. Sen är det ju naturligtvis skönt att jag känner till samhället och har gångavstånd till jobbet. 

Jag har verkligen fått min beskärda del av flyttar nu, jag orkar nog inte med fler. Sen jag flyttade första gången 1988, för 26 år sedan, har jag med denna flytt, om en månad, faktiskt flyttat 13 gånger. I genomsnitt betyder det att jag bott 2 år på varje ställe. Det var kanske inte tänkt så från början, men omständigheterna i livet gör att man inte har något val många gånger. 

Denna helgen börjar jag så smått förbereda inför flytten. Skall börja gå igenom dom flyttkartonger jag har stående i klädkammaren. Det blir det väl lite packande av sådant jag inte behöver ha framme också. Jag har ju inte så mycket skit som skall slängas. Något blir det väl, men inga mängder. Har inte hunnit samla på mig så mycket sen den senaste flytten. 

Skall bli skönt när detta är över. Det enda jag egentligen vill efter flytten är att så fort som möjligt få i ordning på allt i mitt nya hem och komma till ro. Vill börja blicka framåt och njuta av våren som är i antågande.