Äntligen är det värsta över när det gäller flytten. Det återstår en hel del fortfarande, tavlor skall upp, beslag för gardinerna skall upp, lådor och säckar skall tömmas. Men jag orkar inte allt idag. Min högra axel värker något fruktansvärt, så jag får nog ta det lite lugnt och vila. Imorgon skall jag städa den gamla holken och fortsätta med att ställa i ordning i min nya holk lite senare på dagen. På måndag är jag ledig och skall lämna in nycklarna till den gamla lägenheten. Sen är det fortsatt iordningställande här uppe.

Funderar på att åka in en sväng till Jysk och en tur till SIBA i morgon. Måste få tag i ett par rullgardiner som skärmar av solen när den står på. Sen måste jag skaffa mig en router så jag kan surfa trådlöst. Får se vad jag hinner med. Måste ju köpa mat också. Blir väl en runda till Coop.

Det känns lite jobbigt just nu att sitta här själv i den nya holken. Alla nya ljud, alla nya dofter. Har inte hunnit få upp mörker gardinerna i mitt sovrum. Det känns så där. Undrar om jag kommer sova någonting alls i natt. Jag måste ju vänja mig, det finns ju ingen annat att göra. 

Det var så underbart när jag tittade ut i mitt ena sovrumsfönster förut. Mina nya grannar rätt över satt på altanen, han halvlåg i stolen och hon låg mot hans bröst och sov. Det såg så mysigt ut. Kan sakna den biten ibland, närheten. 

Om jag hade kunnat skulle jag dra tillbaka tiden till en speciell period i mitt liv. Dit där glädjen, lyckan och stoltheten kändes som det kunde vara i en evighet. Men det går ju som bekant inte att gå tillbaka i tiden, i alla fall inte kroppsligt, men det går i minnet. Därför återkommer jag gärna dit i tanken. Det är för övrigt ett av två speciella händelser i mitt liv som betyder väldigt mycket för mig och som är något jag alltid kommer att bära inom mig som två ljusa minnen.

Ja, vad skall man säga. Nu sitter jag här i min nästan tomma lägenhet och skriver på detta inlägg. Det blir mitt sista i denna holken. Det är väl dags att rama in och summera från den gamla lägenheten. Nästa inlägg blir nog från den nya lägenheten. När det blir vet jag faktiskt inte, det har varit så mycket oklarheter kring bredbandet och tv kanalerna, via fiberkabeln, att jag gett upp. En av anledningarna är att adressen knappt finns i leverantörernas adressregister. En annan är att mitt bostadsbolag så sent som för två veckor sedan kom överens om ett avtal med Comhem och att dessa inte kunnat leverera modemen i tid.

Nåja, jag har väl fullt upp ändå med att ställa iordning i min nya holk. Har ju alltid mobilen att förmedla mig med om det skulle knipa. Blir nog en ny erfarenhet att inte ha bredband eller tv med en gång.

Nu är det bara två nätter kvar i den gamla holken. Sitter i en fåtölj i en nästan tom lägenhet och skriver på min platta. Ljudet från tv:n ekar i vardagsrummet. Det känns faktiskt lite sentimentalt. Har trivts bra i denna lägenheten då den är jättefin och ligger i ett lugnt och fint område. Men jag känner att jag inte hör hemma här. Längtar tillbaka till samhället jag växte upp i. Så när det sista lasset går på lördag och jag får flytta in permanent i min nya holk, är jag äntligen hemma igen.

För mig innebär flytten att jag nu får gångavstånd till jobbet, vilket gör att jag får motion varje dag, två gånger om dagen, måndag till fredag. Kommer fortsätta att gå mina vanliga rundor efter jobbet, det slutar jag inte med bara för att jag går till och från jobbet.

Com hem lyckades inte leverera modemet denna veckan så det kommer bli en lördag och söndagskväll utan tv. Frågan är om det ens kommer under nästa vecka. Vi får se hur det går, det kommer i vilket fall som helst blir en utmaning. Men förhoppningsvis får jag igång bredbandet som kommer från en annan leverantör. Då kan jag alltid kolla play på någon kanal i alla fall.

Det har varit en jobbigt idag och det blev tre rundor i Golfen. Nu finns det inte så mycket mer än det större, tyngre bohaget kvar här. Det är tyvärr inget som jag får in i Golfen. Men som min mor sa, - Om du hade fått in det i den lilla bilen så hade du säkert kört det till din nya lägenhet själv. Fick ge henne rätt i det. Men nu går ju inte det, så morgondagen får bli en vilodag för mig. Även dom envisaste av åsnor får ibland ge sig. Skall passa på att ta en sista promenad runt detta samhälle som jag nu lämnar.

Det är ett jäkla slit att flytta. Efter två rundor med flyttkartonger och diverse annan bohag tog det stopp. Har ju jobbat idag också så det är bäst att ta det lite lugnt och vila lite. Det är ju en ny dag imorgon och då blir det nya tag och förhoppningsvis når jag målet på fyra rundor. Tyvärr fick jag en skada i höger axel och har tidvis väldigt ont. Men jag får försöka bita ihop tills det är klart. Flytten gör sig tyvärr inte själv.

Äntligen börjar det bli lite struktur på saker och ting här i röran. Nu är nästan allt klart. Bara några få saker kvar att göra. Skall montera ner soffan imorgon. Inget större jobb. Tar nog inte mer än 1 timme i anspråk. Sen är det bara lite smått kvar att packa ner. Det skall bli så jäkla skönt då detta är klart och jag lämnar över nycklarna om precis en vecka. Är så trött på detta nu.

Det har verkligen varit en helg fylld med variation. I fredags efter jobbet tog jag mig en promenad för att slappna av och skingra tankarna. Att promenera är bra på det sättet. Man kan faktiskt bena ut problem och komma till fram eventuella beslut på hur man skall gör med dessa. Men det har inte blivit något mer gående efter fredagen, tyvärr. Jag har ju flytten att tänka på. Men mitt mitt mål är ju att gå minst 3 till 4 gånger i veckan. Det ligger fast. Men får försöka nå det efter min flytt.

Igår var det som ni säkert läst, packning och städning nästan hela dagen. Idag har det varit städning av toalett eller i alla fall så har jag påbörjat städningen av denna. Det blev lite packning idag också. Men nu är kartongerna slut. Som tur är har jag en arbetskamrat som har fler och är villig att dela med sig av dessa. Imorgon är det besiktning av lägenheten, vilket jag tycker är löjligt då jag inte hunnit flytta. Men vad skall jag göra? Nu är det bestämt att det skall vara så och då får dom besikta i skiten och röran om dom vill.

Idag har jag även hunnit med att rösta i EU valet, köpa en blomma till min mor och besöka henne och far. Blev faktiskt bjuden på flygande Jakob. Inte fel alls måste jag säga.

Imorgon måste jag lämna in bilen, det skrapar något förfärligt inunder där bak ibland. Det retar mig något vansinnigt då jag reparerade bromsarna för över 6100 för en dryg månad sedan. Skall ju ändå in och betala en 2:a jag fick på besiktningen. Det kostade mig 1400 för en skitsak. Så på mindre än en månad har jag reparerat bilen för runt 7500. Men folk skall ju ha jobb inom bilreparations branschen och jag är ju storkund hos dom oavsett vilken bil jag än äger. Får bara be en bön till gud att det inte är något dyrt.

Jag undrar om jag någonsin kommer att få ihop den här flytten. Det känns verkligen inte så just nu i alla fall. Igår var det ett 6 timmas marathon med packning och städning i ett av sovrummen, köket, garderober mm. Det som återstår i köket är avfrostning av frys och rengöring den samma och kylen. Idag hade jag tänkt ta toalett/ dusch/ tvätt och nedmontering av min soffa. Kanske blir det något mer i mitt sovrum, vi får se hur det blir med det. Skall ju till mor och far idag och fira mors dag. 

Usch ja, tiden rinner iväg och här sitter jag och skriver på min blogg. Jag borde verkligen vara i farten med annat istället. Men motivationen är så där. Skall väl fixa lite med det innan jag åker iväg. Får se om jag hinner svänga in och lägga min röst i EU valet också. 

  Jag vill inte vara en bland andra ensamma själar i detta land, en ensam individ i en sorgsen och trist statistik. Jag som är en människa av kött och blod och som vilken människa som helst har jag känslor och söker därför trygghet och närhet som en sådan. Inget konstigt med det, det gör vi alla på ett eller annat sätt. Det är bara trist att veta att man då tillhör en för mig icke exklusiv skara av tre kvarts miljon män i detta land som lever sitt liv själva. Nej vet ni vad, jag föredrar tvåsamhet före ensamhet. Men just nu, för att försöka finna mig själv och mitt inre lugn, måste ensamheten få råda före tvåsamheten. Livet är bra konstigt, det jag föredrar få tillsvidare ge efter för det jag känner en stark motvilja till.  

Även om jag just nu söker ensamheten, så kan den på sitt vis vara väldigt jobbig. Men det är något som jag måste gå igenom. Det är ju en del i processen eller dom olika faserna som det så fint heter. 

Hittade en dikt på nätet som jag tycker mycket om, den finns i en original version på engelska och en översatt version på svenska. Börjar med den engelska och där efter den svenska som är fritt översatt. Författaren är för övrigt okänd.

"I wish for you comfort on difficult days;

smiles when sadness intrudes;

rainbows to follow the clouds;

laughter to kiss your lips;

sunset to warm you hart;

gentle hugs when spirit sag;

friendship to brighten your being;

beauty for your eyes to see;

confidence for when you doubt;

faith so that you can believe;

courage to knew yourself;

patience to accept the truth;

and love to complete your life."

Jag önskar dig tröst när livet är svårt;

leende när sorgen tränger sig på;

en regnbåge bakom varje moln;

skratt som trillar över dina läppar;

solnedgångar som kan värma ditt hjärta;

ömma kramar när du är nedstämd;

vänskap som förgyller ditt liv;

skönhet för dina ögon att se på;

självförtroende för de gånger du tvivlar;

hopp för dig att orka;

mod att känna dig själv;

tålamod att ta livet som det är;

och kärlek som gör ditt liv komplett.