Kan ni tänka er, det är nästan en och en halv månad sedan jag skrev något här sist. För mig känns det mer och mer avlägset att ens sätta mig ner och skriva. Tänker knappt på det längre. Idag när jag loggade in på datorn fick jag se ikonen för sidan. - Åhh fan, den sidan har jag inte varit på länge, for det genom huvudet. Loggade in och det var helt dött. Bloggning är en färskvara. Vill man vara i topp på dom olika rankinglistorna måste man skriva flera inlägg i veckan. Helst flera om dagen. När jag var som högst rankad, skrev jag ett inlägg om dagen. Jag är ljusår från det idag. Kanske är det naturliga urvalet som gör sig gällande. Det var kul i början och jag hade massor att skriva om. Nu är det inte så kul och jag har nästan inget att skriva om längre. Jag har sett mängder av sidor där ägarna skrivit samma som jag gör nu. Sen har sidorna tagits bort. 

Det låter ju otroligt att jag inte skulle ha något att skriva om efter snart 51 år på denna jord. Men sanningen är ju den att jag har begränsat mig själv genom att bara skriva om just mig själv. Det gör att ämnet börjar bli rätt uttjatat och uttömt vad gäller uppslag. Det finns faktiskt annat att skriva om än att hela tiden framhäva och för den delen, begränsa sig själv i texterna och inlägg. Jag har faktiskt mycket annat som jag skulle kunna tänka mig att skriva om. Men som sagt, då ligger ju den där begränsningen som jag själv satt upp att inte skriva om politik, religion, mitt jobb och personer. Jag skulle kunna tänka mig att göra avsteg från ett av dom förbuden och det är politik. Men jag är inte så insatt i vare sig debatter eller annat vad gäller det ämnet. Men ändå, det känns oerhört lockande att bli en nagel i ögat på det politiska etablissemanget. Men då krävs det att jag är påläst.