Det är för mig en både skrämmande och minst sagt ovan situation som jag hamnat i nu i och med arbetslösheten. Ovant så till vida att jag har inte varit arbetslös på 27 år. Då, 1993, var jag arbetslös i 4 månader innan jag fick ett nytt jobb. På den tiden skrev man upp sina dagar på förtryckta blanketter och skickade in till a-kassan. Man anmälde sig på sin närmsta arbetsförmedling och fick ett personligt samtal med en handläggare, som faktiskt förmedlade jobb. Idag är det inte så, man skall sköta det mesta själv via internet. Det är ju i och för sig bra och praktiskt då det ligger i tiden att göra allt själv via webben. Men det känns så opersonligt. Nu skall ju för all del inte anmäla mig till vare sig arbetsförmedlingen eller a-kassan förrän strax innan årsskiftet. Tiden fram tills dess skall jag försöka utnyttja till max och hitta ett nytt jobb.

Men för mig är det nog mest skrämmande med ovissheten. Vad kommer att hända framöver på arbetsmarknaden i dessa oroliga tider? Kommer jag hitta ett jobb? Är jag för gammal för att vara attraktiv på arbetsmarknaden? Kommer min kompetens att räcka till? Kommer pengarna att räcka till om jag hamnar i a-kassan? Frågor som hela tiden mal i mitt huvud.

Jag trivs verkligen inte i denna situation, det kan alla som känner mig intyga. Jag vill ha det löst så fort som möjligt. Men tyvärr får jag nog finna mig i att det kommer ta tid. Försöker att ha is i magen och inte oroa mig allt för mycket. 

 

Amisa

22 juli 2020 15:35

Jag förstår hur du känner dig eftersom jag haft en tidigare liknande händelse i mitt liv.
Men sanningen är att man aldrig till 100% kan kontrollera det som händer i ens yttre värld, det enda man kan kontrollera är sin insida och hur man reagerar på de yttre hot som sker. Om du kan behålla ditt lugn och försöka hitta möjligheter i situationen istället för att bara se bekymmer och problem så kommer det hjälpa dig igenom den knepiga tiden.

http://min-inre-vagvisare.bloggagratis.se

martins-scribo

22 juli 2020 15:52

Det är så jag vill styra det. Och jag kommer nog dit så småningom.

 

Amisa

22 juli 2020 21:42

Några bra sätt att pröva om man vill hitta ett inre lugn är meditation, mindfulness, vistas mycket i naturen och att träna regelbundet.
Jag hoppas du hittar ditt lugn!

http://min-inre-vagvisare.bloggagratis.se

martins-scribo

22 juli 2020 22:27

Min fru och jag gick på gym innan Coronan bröt ut. Det är något som vi kommer ta upp igen så fort det känns tryggt och säkert att börja gå där igen.
Är en väldigt lugn person i mig själv. Men har nog bara min period att gå igenom innan det stabiliserar sig.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Varje minut släcks ett ljus på vår jord  Och en själ börjar vandrar utan mål I himlen gråter en ängel utan vingar För ett barn saknar skydd någonstans    Ett svagt litet ljus börjar glöda  Och en själ hittar vägen igen I himlen får ...

Jag minns fortfarande min barndoms svala sommarmorgnar. Där rönn och hagtorn stod i blom och gräset var fullt av morgondagg. När jag satt i vår berså och njöt av dom behagliga dofterna från vårt syrenbusksnår. Där man från skogens gröna fond, k...

Åh dessa gubbar, det finns gubbar för allt, Gubbar som motar, gubbar som hotar. Gubbar som ljuger, gubbar som suger. Gubbar som specialopererar, gubbar som chockerar. Gubbar som nekar, gubbar som tvekar. Gubbar som propagerar, gubbar som agite...

Scio, video, sentio "Jag vet, jag ser, jag känner" Martin ...

På morgonen anses jag vara asocial;En sömndrucken människa helt utan tal;För mig är arla morgon ett helvetes kval;Viljan är att få kroppen sakta vaken;Men jag stirrar mest tomt och andlöst naken;Hör till dom som klassas bland morgonvraken;Jag trivs j...