Direktlänk till inlägg 14 januari 2017
Denna veckan gick verkligen riktigt fort. Trodde ärligt talat inte att det. Var så fruktansvärt trött i måndagsmorse när jag gick upp. Var väl inte helt återställd efter förkylningsviruset som däckat mig under 3,5 dagar. Men allt gick relativt bra och jag kunde vila när jag kom hem. Har väl inte orkat mer än att göra mat och sen lägga mig i soffan på kvällen. Nu är jag mer eller mindre helt återställd, bara lite snuva som dröjer sig kvar. Är ändå rätt glad för jag fick en relativt mild form av virus, det finns och fanns säkert dom som har och har haft värre än mig.
Igår kväll när jag satt och tittade på tv knackade det hårt på ytterdörren. - Vem fan är det som knackar på vid den här tiden en fredags kväll, när snön dessutom vräker ner utanför, tänkte jag när jag gick mot dörren. - Säkert en jäkla irriterande försäljare som skall pracka på mig någon skit, dom drar sig snart sagt inte för något. Utanför hördes någon som pratade högljutt. När jag öppnade dörren stod det en suspekt människa med en något flackande blick och frågade om jag kände någon som hette Pia. Jag var mållös för en sekund och var tvungen att ta in vad jag såg. Den flackande blicken malde på med hög röst. Som ett bevis på att denna person Pia var en verklig person och inte en påhittad sådan, sträckte han fram sin mobil med ett pågående samtal mitt i fejan på mig. Jag ser bara en suddig mobil och tvingas luta mig bakåt något för att fokusera. Det tjattrade något fruktansvärt i luren. Jag kände mig inte direkt övertygad om att detta skulle vara ett bevis på personen Pia och tyckte det var lämpligt att upplysa den suspekta, med den flackande blicken, om att jag inte kände till någon med det namnet på vårt område. - Nähä, sa han och började prata osammanhängande i mobilen igen samtidigt som han roterade runt ett varv på loftgången. - Här finns ingen Pia, gapar han på in i luren. Tjattret ökar i intensitet i på andra sidan av samtalet. Samtidigt öppnas ytterdörren till min nya granne och den suspekta far framåt och nästan vrålar ut, - Det var inget, jag råkade ringa på fel dörr. - Jaha, hör jag min granne säga och sen stänger hon. Själv står jag kvar en liten stund och ser den suspekta långsamt gå ner för vårt loft. Jag stänger och låser min ytterdörr men kan fortfarande, sittande i min soffa, höra honom högljutt prata i telefonen. Efter en stund tystnar det.
Varje minut släcks ett ljus på vår jord Och en själ börjar vandrar utan mål I himlen gråter en ängel utan vingar För ett barn saknar skydd någonstans Ett svagt litet ljus börjar glöda Och en själ hittar vägen igen I himlen får ...
Jag minns fortfarande min barndoms svala sommarmorgnar. Där rönn och hagtorn stod i blom och gräset var fullt av morgondagg. När jag satt i vår berså och njöt av dom behagliga dofterna från vårt syrenbusksnår. Där man från skogens gröna fond, k...
Åh dessa gubbar, det finns gubbar för allt, Gubbar som motar, gubbar som hotar. Gubbar som ljuger, gubbar som suger. Gubbar som specialopererar, gubbar som chockerar. Gubbar som nekar, gubbar som tvekar. Gubbar som propagerar, gubbar som agite...
Scio, video, sentio "Jag vet, jag ser, jag känner" Martin ...
På morgonen anses jag vara asocial;En sömndrucken människa helt utan tal;För mig är arla morgon ett helvetes kval;Viljan är att få kroppen sakta vaken;Men jag stirrar mest tomt och andlöst naken;Hör till dom som klassas bland morgonvraken;Jag trivs j...