Direktlänk till inlägg 9 maj 2015
I dagens ledarkrönika i GP skriver Alice Teodorescu bland annat så här;
"Vi lever i en tid där vi knarkar bekräftelse. Beroendet av den externa bekräftelsen, som syftar till att maskera frånvaron av självkänsla, gör oss ängsliga. Rädslan för att framstå som mindre älskvärda, korkade, ointressanta och därmed misslyckade, kväver den ädla ambitionen om civilkurage och integritet."
Texten har visserligen tagits ur sitt sammanhang, den handlar egentligen om politikers profilering i medier. Men jag kan inget annat göra en att hålla med och vill betrakta detta utifrån min synvinkel. Dagens samhälle är uppbyggt på ständig bekräftelse från andra. Titta bara på det sociala mediet Facebook. Jag och många med mig lägger ut bilder och texter på vad man skall göra, vad man skall äta eller dricka, vad man skall köpa och vad man skall resa och så vidare.
Sen sitter man där och väntar på hur många gilla man skall få. Själv brukar jag få i genomsnitt 1 - 3 gilla per inlägg. Mitt absoluta max, vad gäller antal gilla på Facebook är 8. Något som måste ses som ett oerhört misslyckande i det sociala mediet Facebook. Jag har sett sådana som fått flera tusen. För mig är det obegripligt hur man ens kan få över 10.
Däremot har jag fått en bra bit över 30 kommentarer. Visserligen spårade dom sista 15 - 20 sista kommentarerna ur och handlade om något helt annat än det tråden från början berörde. Men ändå, jag tyckte det såg mäktigt ut när det var 3 gilla och 35 kommentarer. Så här i efterhand kan man ju tycka det är på gränsen till banalt, men så är det. Vi människor mår bra av att få bekräftelse på ett eller annat sätt. Det är nästan så att det kvittar för oss om vi får det genom en reell kram eller genom 1520 virtuella gilla på Facebook.
En reflektion som jag får, rent spontant då och jag talar enbart om mig själv. Är folk egentligen intresserade av att jag planterar om mina växter i större blomkrukor och ny jord med lecakulor i, eller att jag dricker två koppar kaffe, utan socker och grädde, framför tv på kvällen. Det känns inte så, ändå lägger jag ut det. Konstigt!
Personligen Gillar jag nog mer den reella kramen framför dom 1520 virtuella gilla. Kan det vara orsaken till att jag endast får 1 - 3 gilla i genomsnitt på mina inlägg i Facebook. Möjligt eller inte, det är bara min personliga åsikt.
Varje minut släcks ett ljus på vår jord Och en själ börjar vandrar utan mål I himlen gråter en ängel utan vingar För ett barn saknar skydd någonstans Ett svagt litet ljus börjar glöda Och en själ hittar vägen igen I himlen får ...
Jag minns fortfarande min barndoms svala sommarmorgnar. Där rönn och hagtorn stod i blom och gräset var fullt av morgondagg. När jag satt i vår berså och njöt av dom behagliga dofterna från vårt syrenbusksnår. Där man från skogens gröna fond, k...
Åh dessa gubbar, det finns gubbar för allt, Gubbar som motar, gubbar som hotar. Gubbar som ljuger, gubbar som suger. Gubbar som specialopererar, gubbar som chockerar. Gubbar som nekar, gubbar som tvekar. Gubbar som propagerar, gubbar som agite...
Scio, video, sentio "Jag vet, jag ser, jag känner" Martin ...
På morgonen anses jag vara asocial;En sömndrucken människa helt utan tal;För mig är arla morgon ett helvetes kval;Viljan är att få kroppen sakta vaken;Men jag stirrar mest tomt och andlöst naken;Hör till dom som klassas bland morgonvraken;Jag trivs j...