Direktlänk till inlägg 6 april 2015
Jag har ju skrivit om det förr, jag och bilar hör inte ihop på något sätt. Vare sig i inköp, ägande eller körande. Låt mig utveckla min tanke här i ord. När jag köpte min första bil för snart 32 år sedan, faktiskt en gammal polis Amazon med diffad bakaxel och hårt baksäte, så startade denna icke förening mellan mig och bilar. Min Amazon var det väl inga större fel på, den tuffade och gick som den skulle. Det var mer jag som misskötte den. En annan bidragande orsak var att jag verkligen körde bil som en tonåring, det vill säga, som en idiot. Jag var som dom flesta i den åldern, trodde att jag var odödlig och var nog så tuff att jag nästan kunde knäcka nötter med skinkorna. Att jag sedan ansåg mig vara världens bästa bilförare hjälpte ju säkert till. Men verkligheten var annorlunda, jag lade den stackars Amazonen i diket två gånger. Ena gången kom jag undan med blotta förskräckelsen och utan minsta skada på bilen. Tro ni jag lärde mig något av det? Nej, inte ett smack. Vid en tävling, på grusväg, med en av mina vänner på den tiden, kom jag farande som en projektil in i en kurva. Bilen for från sida till sida, det gick så snabbt att jag inte hann med att parera. Bilen for med ett fruktansvärd dån och grusmoln efter sig ner i ett krondike och lade sig på sidan så bara några få centimeter stack upp från vägkanten sett. Naturligtvis satt jag obältad och drog huvud i tak och ratt med en smäll. Högerhanden var uppskuren i handflatan. Huvudet fullt av bulor. Bilen var ordentligt demolerad vid vänster framskärm.
Jag minns det som igår, efter det att vi fått upp bilen vågade jag inte köra direkt hem i rädslan av att få mig världens avhyvling av mina föräldrar. Hade säkert behövt det, tilltaget var ju idiotiskt. I alla fall, efter det att vi fått upp bilen och rätat ut framskärmen så mycket att den gick att köra med, åkte vi hem till min kompis. Om jag trodde jag skulle få vara ifred från skäll och ovett så trodde jag verkligen helt fel. När kompisens morsa förband min hand, gav hon mig världens uppsträckning. Än värre blev det när jag kom hem. Fick ju skäll av både mor och far för dikeskörningen. Kan ju inte påstå att det var synd om mig. Som alla föräldrar reagerade dom och blev oroliga, reaktionen blev ju därefter. Mina föräldrar hade ju verkligen argument och fog för att bli arga. Det var ju något som dom nästan aldrig blev annars.
Nåväl, bilen blev i alla fall stående ett tag. Under tiden införskaffade jag en ny framskärm och gjorde bilen körduglig igen. Bytte ratt och även växelspak. Ratten var ju sönder efter min påhälsning i diket så jag satte dit en fin vit läderratt av modell mindre. Växelspaken kortade jag så den blev mindre. Det fanns ett kortare växelspaksset, med tillhörande konsol, man kunde köpa så den fick ett modernare intryck, hade ju en sån där lång original historia till växelspak innan. Satte dessutom på ett tufft sport jalusi i bakrutan som dämpade solljuset. Hela bilen fick ett lyft tyckte jag. Hade ett par trendiga små mini boxhandskar i läder, hängande i backspegeln. Andra hade kanske en annan uppfattning. Hur som helst, jag var glad och kunde åter börja använda min bil. Det blev bara ett tag, jag sålde bilen veckan innan jag ryckte in i lumpen.
Så har det fortsatt med mina bilar. Men det är en annan historia jag kan berätta om vid ett senare tillfälle. Det finns ju uppslag för fler inlägg som ni kära läsare kan gotta er åt när ni läser det. Nu skall jag faktiskt gå ut en sväng i det fina vädret.
Varje minut släcks ett ljus på vår jord Och en själ börjar vandrar utan mål I himlen gråter en ängel utan vingar För ett barn saknar skydd någonstans Ett svagt litet ljus börjar glöda Och en själ hittar vägen igen I himlen får ...
Jag minns fortfarande min barndoms svala sommarmorgnar. Där rönn och hagtorn stod i blom och gräset var fullt av morgondagg. När jag satt i vår berså och njöt av dom behagliga dofterna från vårt syrenbusksnår. Där man från skogens gröna fond, k...
Åh dessa gubbar, det finns gubbar för allt, Gubbar som motar, gubbar som hotar. Gubbar som ljuger, gubbar som suger. Gubbar som specialopererar, gubbar som chockerar. Gubbar som nekar, gubbar som tvekar. Gubbar som propagerar, gubbar som agite...
Scio, video, sentio "Jag vet, jag ser, jag känner" Martin ...
På morgonen anses jag vara asocial;En sömndrucken människa helt utan tal;För mig är arla morgon ett helvetes kval;Viljan är att få kroppen sakta vaken;Men jag stirrar mest tomt och andlöst naken;Hör till dom som klassas bland morgonvraken;Jag trivs j...