Så satt jag här igen vid min dator och skriver på min blogg. Har inte författat något inlägg på 25 dagar. Rätt skönt måste jag tillägga. Inga tvång, inga måsten. Skriver när andan faller på. 

  Förra helgen var jag på kusinträff i Förslöv, Skåne, det ligger mellan Båstad och Vejbystrand, med utsikt ner över Skälderviken och Bjärehalvön. Vädret var kanon och så även sällskapet. Det var roligt att få träffa alla igen och få dela lite minnen från förr. Nästa år ses vi igen, då kanske i Göteborg, om jag förstod det hela rätt. Glenn du skall ha en eloge för att du samlade gänget. Och Maggan för att hon delade sitt hem med oss under denna helg.

På bilden, översta raden, från vänster till höger, Glenn, Mikael, Fredrik och Martin. Nedersta raden, från vänster till höger, Susanne, Maggan och Annelie. 

I övrig, jag håller fortfarande min vikt på 75 kilo. Något som jag är väldigt stolt över. Lite osvenskt där, men det bjuder jag på. Någon gång måste man få vara lite stolt över sina egna bedrifter.

Ja, så kom jag då till den punkt där jag inte längre ser något behov av fortsatt 5:2 eller 6:1 diet. Jag har nått mitt mål och stabiliserat mig runt 75 kilo. Under den dryga månad jag kört med halvdiet (6:1), har jag haft koll på min vikt, för att se om det går uppåt igen. Men till min oerhörda glädje, har vikten legat stabilt runt 75 kilo och därmed har jag lyckats fullt ut med alla mina uppsatta mål, det vill säga, att gå ner i vikt, att stabilisera mig runt 75 kilo och att långsamt kunna fasa ut dieterna när behovet inte längre finns. Det tog mig exakt 6 månader och 8 dagar att gå ner 11 kilo, stabilisera mig på min målvikt och fasa ut dieterna. Jag måste tillstå att jag haft oförskämt lätt för att gå ner i vikt med 5:2 dieten. För mig var det inga större uppoffringar eller svårigheter när jag väl kom in i det. Det enda jag egentligen gick in med var viljan och motivationen att verkligen vilja genomföra detta. 

För er som funderar på att börja med det vill jag ge följande råd,

• Finns viljan och motivationen, kör på!
• Vik aldrig från målet!
• Sätt upp en realistisk målvikt
• Ge inte upp om det blir lite motgångar, man hamnar på viktplatåer som tar lite tid att passera. Kroppen reglerar det själv.
• Fuska aldrig med 5:2 dagarna.
• Du kan äta allt på 5 dagarna, men inom din uppsatta kalorimängd. Tänk bara på att inte förbruka allt på en gång.
• När det är bjudningar, fester eller andra tillställningar med massor av mat och dryck, deltag gärna, men inom kalorigränserna för gällande dag. Har man viljan att gå ner, får man också stå upp för detta och snällt tacka nej och förklara vad man gör och varför.
• Bry dig inte om alla kommentarer som kommer. Folk har fördomar om allt. Det är din vilja som gäller! Ge dig inte!
• Gå aldrig över dom uppsatta kalorimängderna på 5 dagarna, ca: 2000- 2300 kalorier per dag och för 2 dagarna, 500 kalorier för kvinnor och 600 kalorier för män.
• Det går att flytta på 2 dagarna, men håll några dagar mellan för att vila kroppen
• Tröstät aldrig!
• Unna dig något lite extra på fredag eller lördag, men inom kalorigränsen. Jag unnade mig en chokladmuffins på fredagen eller lördagen.
• Fördela måltiderna över dagen och förbruka inte alla kalorier på en gång.
• Du kan aldrig spara kalorier från dagen innan för att kunna äta mer. Det börjar om varje dag.
• Drick mycket vatten! Vätskan är viktig!
• Motionera. Gå ut och gå.
• Dom flesta har smartphones idag och det finns massor av appar för kaloriräkning som är gratis att ladda ner. Själv använde jag mig av FatSecret kaloriräknare där jag bokförde allt jag åt varje dag. 
• Väg allt du äter och bokför det i appen. Om du inte kan eller har möjlighet, uppskatta hur mycket det kan vara. Var ärlig när du uppskattar, hellre för mycket än för lite.
• Och till sist, stirra dig inte blind på vågen. Den kommer kanske att göra dig besviken emellanåt. Ge inte upp för det. Fortsätta på den inslagna vägen. 
• Har man diabetes eller andra allvarliga sjukdomar skall man ALLTID rådfråga sin läkare eller dietist innan man börjar en 5:2 diet. 

Jag får väl erkänna att jag helt och hållet glömde av min 6:1 diet denna veckan, det blev en 7:0 diet istället. Det vill säga, ingen diet alls. Får väl lägga skulden på min semester, så har jag ju något att skylla på. Nu är det inte något direkt alarmerande i sig att jag glömde min dietdag i onsdags, jag har ju inte gått upp en uns, snarare tvärtom, jag har kommit under 75 kilo. I torsdags eller om det var fredags, som jag vägde mig, låg jag på 74,6 kilo.

Jag har från och med idag tagit beslutet att det är slut med all reklam på min blogg. Dock ej den reklam som Bloggplatsen erhåller mellan inläggen, den är kvar. Anledningen till att jag nu avslutar mitt reklamsamarbete är följande. Det är oerhört svårt att leva upp till dom hårt ställda krav som hela tiden sätts upp (dom blir bara värre och värre allt eftersom), för att tjäna några som helst pengar på att vara en reklambärande blogg. Ett annat är att jag inte längre vill ha gratisreklam på min blogg, där andra, utom jag, tjänar på mitt skrivande. Faktum är att det som skrivs på min blogg har jag ensamrätt till och om någon vill göra reklam här i fortsättningen, för att just profilera sig, vill jag tjäna på det, inte tvärtom. Tack för mig!

Kom ihåg en episod för många herrans år sedan. Jag skulle gå på en fest för bankanställda, inom en större affärsbank, med min bror och hans kompisar, hur vi hamnade där? Tja, vi har en gedigen anställningshistoria inom denna bank kan väl sägas. Festen var i alla fall så fruktansvärt trist att jag satte mig i baren av ren leda. Efter en stund dyker det upp en snipig, högdragen tjej och ställer en massa idiotiska frågor. Hon frågar vad jag heter och jag svarar med för och efternamn. - Är du släkt med XXXXX XXXXXX. - Ja, det är min far, svarar jag. Hon känner naturligtvis till min far, som jobbat på denna bank i 30 - 40 år och det blixtrar till i ögonen på henne. Genast börjar hon spy galla över min far, mig och hela min släkt. Hon tittar nedlåtande på mig och jag känner genast ett motstånd till att ens försöka vara trevlig. Så jag svarar undvikande och försöker att bara ägna mig åt mitt. Tjejen blir mer och mer högljudd och påstridig. Jag blir mer och mer angelägen att gå där ifrån. Plötsligt tränger sig en tanig och fisförnäm kille fram i trängseln och kommer fram till oss i baren. Han har en kostym som ser ut att vara två nummer för stor för honom. Ena sidan på hans skjorta hänger ner över byxorna på honom. Han är en aningen påstruken och med en stirrande och simmig blick frågar han sluddrigt den snipiga och högdragna tjejen vad som är på gång. Han försöker att se hotfull ut där han står och blänger på mig, men ser mest ut som han skall ramla ihop vilken sekund som helst. Jag kommer inte ihåg vad den högdragna tjejen säger, men något är det som den fisförnäma killen inte kan släppa. Han skall bara fram till mig och "prata" som han säger till tjejen. Jag kom ihåg att jag tänkte något i den här stilen, - Jaha, nu blir det mindre roligt. Han ställer sig bredvid mig och försöker göra sig så stor och hotfull som möjligt. Jag tittar på honom och avvaktar. - Snart smäller det, tänker jag. Han sluddrar något fruktansvärt och jag fattar inte vad han säger. Det hela är mycket obehagligt och jag vill bara där ifrån. Plötsligt tränger en av min brors kompisar fram i vimlet, han är av modellen större och kroppsbyggare. Han tonar upp bakom oss som en stor svart mur och frågar mig vad som är på gång och om jag behöver hjälp. Den magre killen vänder sig om och tittar in i bröstet på min brors kompis. Det syns på den magre att han noga tänker på vad han skall göra, även i sitt tillstånd och efter några sekunder skyndar han snabbt där ifrån. Min brors kompis var på väg att hämta mig, dom var minst lika uttråkade som jag och ville lämna festen.

Nåväl, det var en liten berättelse från min ungdom. Min vikt håller sig kring 75 kilo. Igår var jag visserligen nere på 74,3 kilo, men det var inget alarmerande. 6:1 dieten funkar som den skall och jag är i alla fall nöjd över detta faktum. Jag kör på ett tag till så får jag se hur det blir längre fram. 

Jag börjar ana en viss stabilitet vad gäller min vikt på 75 kilo. Visserligen så pendlar jag ju lite upp och ner kring dom 75, men det är ju normalt. Med inkomster blir det även utgifter, så att säga. Vi behöver inte vidareutveckla det, utan bara konstatera att så är det. För att återgå till min vikt, under dom här 6 veckorna som jag nu kört med 6:1 har jag inte märkt någon som helst tendens till viktökning. För mig är detta en bekräftelse på att det funkar med fastedag en gång i veckan, för att stabilisera min vikt runt 75 kilo.

I går gick jag på semester och nu har jag 5 sköna veckor att vila och ladda batterierna på. Gött!

Det har inte hänt så mycket i viktmässigt i veckan eller rättare sagt, det har inte hänt något. Det jag kan se och faktiskt urskilja efter dessa fyra veckor med 6:1 är att jag faktiskt ligger rätt stadigt runt 75 kilo. Jag har väl mer eller mindre bestämt mig för att fortsätta med min 6:1 över sommaren, för att sen se hur det ser ut runt hösten. Är det inga större förändringar då, kommer jag så smått att fasa ut 6:1 dieten och bara hålla koll på kaloriintaget.

Får väl ändå säga att jag är väldigt nöjd med min viktminskning. Från det jag började och till idag, är det 6 månader sedan jag började med min 5:2 diet. Det var väldigt trevande i början och till viss del kämpigt den allra första tiden, men det lade sig snart och blev vardag i mitt liv. Nu, här idag, är jag hela 11 kilo lättare.

Det var en gång en medelålders man i Ale 

Som ej längre kunde sägas tillhöra dom smale

Han blundade länge för sin stora magrondör

Men det var till sist en spegel som det hela avgör

Faktum är att det en gång började med ett finger

Och att han till guldsmeden i ett springer 

För att hela tiden töja förlovningsringen ut

Till sist han kände att detta måste få ett slut

Byxor och tröjor började härefter bli för små

Hur mycket han än blundade gick ej detta att förbigå

Sakta en tanke nu började gro i hans hjärna

Att han nog sin kropp så smått måste börja värna

Men avgörande nog var en magprofil i spegel han såg

Det var då allt gick upp för honom och han insåg

Att han helt enkelt är en man som är väldigt fet

Och därav satte sig själv på en 5:2 diet

Martin

Jag är nu inne på tredje veckan med 6:1 dieten. Fastedagarna går som vanligt helt utan problem. Så länge jag jobbar, tänker jag inte så mycket på det. Men snart kan det bli lite värre med fastan. Om två veckor går jag på semester och då vet jag ju inte riktigt hur det blir dom dagarna jag fastar. Det skall nog inte vara några problem så länge jag håller disciplinen. 

I alla fall, den gångna veckan gick jag under min målvikt på 75 kilo. Vågen stannade på 74,6 kilo, vilket gör att jag får äta lite mer för att komma upp i vikt något. Dock inom min kalorigräns. Det är väl inget alarmerande ännu och ej heller en trend åt något håll. Jag avvaktar hellre och ser om det fortsätter neråt. Om det nu skulle fortsätta neråt har jag två alternativ, antingen avbryta fastan eller öka på kaloriintaget något.   

Havet

Jag har en längtan till havet

Där jag kan bo helt utan krav

Se solen gå upp varje dag

Där jag kan gå på stranden

Och höra vågornas brus

Där jag kan ta salta bad

Se tärnor som dyker

Där jag kan finna mig själv

Och hitta frid och ro i min själ

Martin