Senaste inläggen

Av martins-scribo - Tisdag 18 juli 11:21

Jag har från och med idag tagit beslutet att det är slut med all reklam på min blogg. Dock ej den reklam som Bloggplatsen erhåller mellan inläggen, den är kvar. Anledningen till att jag nu avslutar mitt reklamsamarbete är följande. Det är oerhört svårt att leva upp till dom hårt ställda krav som hela tiden sätts upp (dom blir bara värre och värre allt eftersom), för att tjäna några som helst pengar på att vara en reklambärande blogg. Ett annat är att jag inte längre vill ha gratisreklam på min blogg, där andra, utom jag, tjänar på mitt skrivande. Faktum är att det som skrivs på min blogg har jag ensamrätt till och om någon vill göra reklam här i fortsättningen, för att just profilera sig, vill jag tjäna på det, inte tvärtom. Tack för mig!

 

 

 

ANNONS
Av martins-scribo - Lördag 15 juli 11:08

Kom ihåg en episod för många herrans år sedan. Jag skulle gå på en fest för bankanställda, inom en större affärsbank, med min bror och hans kompisar, hur vi hamnade där? Tja, vi har en gedigen anställningshistoria inom denna bank kan väl sägas. Festen var i alla fall så fruktansvärt trist att jag satte mig i baren av ren leda. Efter en stund dyker det upp en snipig, högdragen tjej och ställer en massa idiotiska frågor. Hon frågar vad jag heter och jag svarar med för och efternamn. - Är du släkt med XXXXX XXXXXX. - Ja, det är min far, svarar jag. Hon känner naturligtvis till min far, som jobbat på denna bank i 30 - 40 år och det blixtrar till i ögonen på henne. Genast börjar hon spy galla över min far, mig och hela min släkt. Hon tittar nedlåtande på mig och jag känner genast ett motstånd till att ens försöka vara trevlig. Så jag svarar undvikande och försöker att bara ägna mig åt mitt. Tjejen blir mer och mer högljudd och påstridig. Jag blir mer och mer angelägen att gå där ifrån. Plötsligt tränger sig en tanig och fisförnäm kille fram i trängseln och kommer fram till oss i baren. Han har en kostym som ser ut att vara två nummer för stor för honom. Ena sidan på hans skjorta hänger ner över byxorna på honom. Han är en aningen påstruken och med en stirrande och simmig blick frågar han sluddrigt den snipiga och högdragna tjejen vad som är på gång. Han försöker att se hotfull ut där han står och blänger på mig, men ser mest ut som han skall ramla ihop vilken sekund som helst. Jag kommer inte ihåg vad den högdragna tjejen säger, men något är det som den fisförnäma killen inte kan släppa. Han skall bara fram till mig och "prata" som han säger till tjejen. Jag kom ihåg att jag tänkte något i den här stilen, - Jaha, nu blir det mindre roligt. Han ställer sig bredvid mig och försöker göra sig så stor och hotfull som möjligt. Jag tittar på honom och avvaktar. - Snart smäller det, tänker jag. Han sluddrar något fruktansvärt och jag fattar inte vad han säger. Det hela är mycket obehagligt och jag vill bara där ifrån. Plötsligt tränger en av min brors kompisar fram i vimlet, han är av modellen större och kroppsbyggare. Han tonar upp bakom oss som en stor svart mur och frågar mig vad som är på gång och om jag behöver hjälp. Den magre killen vänder sig om och tittar in i bröstet på min brors kompis. Det syns på den magre att han noga tänker på vad han skall göra, även i sitt tillstånd och efter några sekunder skyndar han snabbt där ifrån. Min brors kompis var på väg att hämta mig, dom var minst lika uttråkade som jag och ville lämna festen.


Nåväl, det var en liten berättelse från min ungdom. Min vikt håller sig kring 75 kilo. Igår var jag visserligen nere på 74,3 kilo, men det var inget alarmerande. 6:1 dieten funkar som den skall och jag är i alla fall nöjd över detta faktum. Jag kör på ett tag till så får jag se hur det blir längre fram. 

ANNONS
Av martins-scribo - Lördag 8 juli 10:41

Jag börjar ana en viss stabilitet vad gäller min vikt på 75 kilo. Visserligen så pendlar jag ju lite upp och ner kring dom 75, men det är ju normalt. Med inkomster blir det även utgifter, så att säga. Vi behöver inte vidareutveckla det, utan bara konstatera att så är det. För att återgå till min vikt, under dom här 6 veckorna som jag nu kört med 6:1 har jag inte märkt någon som helst tendens till viktökning. För mig är detta en bekräftelse på att det funkar med fastedag en gång i veckan, för att stabilisera min vikt runt 75 kilo.


I går gick jag på semester och nu har jag 5 sköna veckor att vila och ladda batterierna på. Gött!




Av martins-scribo - Lördag 1 juli 11:07

Det har inte hänt så mycket i viktmässigt i veckan eller rättare sagt, det har inte hänt något. Det jag kan se och faktiskt urskilja efter dessa fyra veckor med 6:1 är att jag faktiskt ligger rätt stadigt runt 75 kilo. Jag har väl mer eller mindre bestämt mig för att fortsätta med min 6:1 över sommaren, för att sen se hur det ser ut runt hösten. Är det inga större förändringar då, kommer jag så smått att fasa ut 6:1 dieten och bara hålla koll på kaloriintaget.


Får väl ändå säga att jag är väldigt nöjd med min viktminskning. Från det jag började och till idag, är det 6 månader sedan jag började med min 5:2 diet. Det var väldigt trevande i början och till viss del kämpigt den allra första tiden, men det lade sig snart och blev vardag i mitt liv. Nu, här idag, är jag hela 11 kilo lättare.


Det var en gång en medelålders man i Ale 

Som ej längre kunde sägas tillhöra dom smale

Han blundade länge för sin stora magrondör

Men det var till sist en spegel som det hela avgör


Faktum är att det en gång började med ett finger

Och att han till guldsmeden i ett springer 

För att hela tiden töja förlovningsringen ut

Till sist han kände att detta måste få ett slut


Byxor och tröjor började härefter bli för små

Hur mycket han än blundade gick ej detta att förbigå

Sakta en tanke nu började gro i hans hjärna

Att han nog sin kropp så smått måste börja värna


Men avgörande nog var en magprofil i spegel han såg

Det var då allt gick upp för honom och han insåg

Att han helt enkelt är en man som är väldigt fet

Och därav satte sig själv på en 5:2 diet


Martin

Av martins-scribo - Söndag 25 juni 12:47

Jag är nu inne på tredje veckan med 6:1 dieten. Fastedagarna går som vanligt helt utan problem. Så länge jag jobbar, tänker jag inte så mycket på det. Men snart kan det bli lite värre med fastan. Om två veckor går jag på semester och då vet jag ju inte riktigt hur det blir dom dagarna jag fastar. Det skall nog inte vara några problem så länge jag håller disciplinen. 


I alla fall, den gångna veckan gick jag under min målvikt på 75 kilo. Vågen stannade på 74,6 kilo, vilket gör att jag får äta lite mer för att komma upp i vikt något. Dock inom min kalorigräns. Det är väl inget alarmerande ännu och ej heller en trend åt något håll. Jag avvaktar hellre och ser om det fortsätter neråt. Om det nu skulle fortsätta neråt har jag två alternativ, antingen avbryta fastan eller öka på kaloriintaget något.   


Havet


Jag har en längtan till havet

Där jag kan bo helt utan krav

Se solen gå upp varje dag

Där jag kan gå på stranden

Och höra vågornas brus

Där jag kan ta salta bad

Se tärnor som dyker

Där jag kan finna mig själv

Och hitta frid och ro i min själ


Martin



Av martins-scribo - Fredag 23 juni 11:51

Tänk vad barnsligt förtjust man kan bli när man verkligen lyckas med något. Idag var en sådan dag. Allt föll liksom på plats. Förra helgen laddade jag ner programmet Itunes på min dator. Tänkte jag skulle ladda in lite musik till min Iphone. Det var inte så himla lätt, skall jag säga. 


Jag fick in låtarna på Itunes och kopplade upp mobilen till datorn. Här tog det tvärstopp. Ikonen för min mobil fanns inte i programmet uppe i menyn. Jag kollade inställningar på både dator och mobil. Kollade om dom "pratade med varandra" och det gjorde dom naturligtvis. Jag gick vidare och kollade inställningar i Itunes, men kunde inte hitta något fel eller rättare sagt. Jag kunde inte hitta något alls. 


I min frustration gick jag in under rubriken "Hjälp". Det är ju så omanligt att be om hjälp. Man skall ju kunna det omgående som man. Lite som sketchen i Yrrol. Ni vet, dom två killarna som installerar stereon. I alla fall, under rubriken "Hjälp" finns det en underrubrik som heter "Kör diagnostik". Tänkte att det inte kunde skada och körde. Upp kommer ett meddelande om att det inte finns någon Iphone kopplad till programmet.


Vadå inte kopplad tänkte jag! Kollade ner på min Iphone där datakabeln går från mobil till dator. Telefonfan är visst kopplad till min dator. Vid sidan av meddelandet fanns en knapp som det stod "Hjälp" på. Jag klickade på denna och fick upp en utförlig sida om olika fel. Jag bläddrade neråt, plötsligt får jag se något som fångar mitt intresse. "Om din Iphone, Ipad mm inte får någon kontakt med programmet, testa det här". Hmm, låter ju misstänkt likt mitt problem.


Jag läser vidare och inser att det vore smått omöjligt för mig att hitta det här felet utan denna hjälp. Jag skulle gå in på min Iphone via datorn och där, i en underrubriks, underrubriks, underrubriks, underrubrik fanns ett litet, litet program som skulle installeras för att Iphone och Itunes skulle kommunicera. Sagt och gjort, jag gjorde som det stod och plötslig funkade allt! Nja, inte riktigt allt, kanske.


När jag skulle ladda ner min musik till datorn, så fattade jag inte hur jag skulle göra. Efter en stund tryckte jag på en knapp längst ner som det stod "Synkronisera min Iphone med Itunes" och då jävlar började det laddas in musik i min mobil. 

Av martins-scribo - Lördag 17 juni 10:57

Nu är det andra veckan, efter mina fem månader med 5:2 dieten, som jag kör på den nya 6:1 dieten och min vikt ligger relativt stadigt runt 75,1 till 75,6 kilo. Det är väl lite för tidigt än att dra några direkta slutsatser huruvida min vikt är på uppåtgående, nedåtgående eller att den rent av börjar stabiliserar sig. Jag har ju inte släppt på kaloriintaget, det ligger ju fortfarande kvar på 2200 kalorier per dag, så därför tror jag inte det kommer bli någon dramatisk viktökning heller. Det är förresten sällan jag kommer upp till 2200 kalorier. I genomsnitt förra veckan hamnade jag på 1440 kalorier över sju dagar. Jag äter det jag behöver på en dag och är oftast inte så hungrig framåt kvällen. Igår var dock ett undantag, jag var så fruktansvärt hungrig runt 20 tiden att jag var tvungen att fylla på med mat. Ändå hamnade jag bara på 1473 kalorier.  


Uppmärksamma läsare kanske har märkt att jag ändrat min loggo på Facebook och lagt till en bild på mig själv, om inte så vet ni det ju nu. Jag har ofta fått frågan vad Scribo betyder. Det betyder helt enkelt skriva eller som det ju står i loggon Martins-Scribo, vilket helt enkelt betyder Martins skrift.


Vidare betyder Quod liberi sermo, i svensk översättning, Det fria ordet och Ego quia stat scripturae meae betyder kort och gott, Jag står för mitt ord. Men varför står det på latin? Tja, det är väl inte helt enkelt att försöka förklara hur mina tankar gick den gången när det gäller namnet Martins-Scribo, enklast är väl att det bara blev så. En hyllning till ett gammalt språk helt enkelt. Senare kändes det rätt att lägga till övrig text i nya loggon på latin. 

Av martins-scribo - Lördag 10 juni 10:32

Omställningen från två dagars fasta till en dag var ju, som ni säkert förstår, inga problem. I alla fall inte när det är åt det hållet. Vikten ligger och pendlar mellan 75,5 till 76,1 kilo under veckan. Mycket beroende på att saker och ting inte alltid har sin naturliga gång under veckan, även om man försöker var dag. Viktmässigt är det helt i sin ordning och jag är inte särskilt orolig för att jag nu helt plötsligt skall gå upp i vikt igen. Jag håller fortfarande stenkoll på mitt kaloriintag och överskrider inte mitt maximala intag på 2200 kalorier dagligen. 


Planen är ju att kroppen efter hand skall vänja sig vid den lite smalare skinnkostymen och att jag stannar i denna viktklassen på runt 75 kilo. Mycket för att jag själv känner att jag mår bra mentalt av att inte väga mer och att jag kroppsligt mår fysiskt mycket bättre. För mig personligen är detta alltså en ren vinst. Men det gäller ju att inte släppa efter nu och tro att det stannar här. För är det något som går fort, så är det vikten uppåt. Skulle det visa sig att jag går upp i vikt igen så kommer jag att gå över till fasta två dagar i veckan igen.


Jag har fått andra positiva vinster av detta också, jag äter minimalt med socker i kosten. Det enda jag egentligen unnar mig en fredag och/ eller lördag är en muffins ifrån Coop till kaffet. Har även, mer eller mindre, slutat äta snabbmat och fått in mycket grönsaker i kosten istället. Numera tillagar jag eller köper produkter som inte innehåller kött. Jag har minskat ner intaget av rött kött till ett minimum och ersatt det med andra produkter i stället, så som linser och böner. Jag äter fortfarande vitt kött och lax. Pasta och ris äter jag inte så mycket av längre. Pasta kan förekomma någon enstaka gång, men inte så ofta som förr. Däremot äter jag potatis. Kan säkert tyckas märkligt, men allt kan man inte utesluta. Men var lugn, jag håller koll på hur mycket potatis jag kan äta vid varje måltid. Lyckan är väl ändå att 100 gram färskpotatis bara är 70 kalorier. Det innebär att jag kan frossa i dessa underbara primörer nu i sommar. Underbart!


Till sist. För någon månad sedan upptäckte jag två områden med repor på min motorhuv. Dels i början, alldeles i kanten ner mot grillen och dels rätt högt upp på motorhuven upp mot luftintagen. Blev så ledsen och på samma gång arg över dessa repor, jag har ju ett ansvar för bilen då jag leasar den. Vem eller vilka gör sånt med berått mod och sen skiter i att säga till. Jag kan förstå om det var en olycka eller om det var ett djur av något slag som gjort detta. Men det jag inte kan förstå är om man gör detta i uppsåt att förstöra. Jag har i efterhand fått höra att det var fler bilar, på min parkering, som fått sina bilar skadade på motorhuvarna och andra ställen vid tiden då jag fick mina repor.


Reporna låg och irriterade i bakhuvudet och jag fick ingen ro över detta. För mig var dom som Grand Canyon. Jag tog kontakt med VW och åkte in med bilen för att få en bedömning av skadan. Två killar kollade på det och tyckte att någon av dom var lite väl djupa. Kanske skulle det gå bort om man rubbade, men troligast var att det skulle bli tal om en omlackering. Såg tusenlapparna försvinna för mitt inre. Jag blev rekommenderad att åka till en bilvårdsfirma ett stycke längre bort på Hisingen för en andra bedömning. Samma svar där, det kanske kan gå bort med en rejäl rubbning, men troligast var en omlackering. Fick en tid på helgen veckan efter. 


Strax efter nio på lördagsmorgonen, helgen efter, var Sonja och jag där med bilen. Det skulle ta cirka tre timmar att fixa. Vi tillbringade tiden på Backaplan och alla dess affärer under tiden. Här blev jag även attackerad av en ilsken mås, som med all tydlighet visade sitt missnöje med att jag kom för nära boet, som lämpligt nog var placerat i en stor blomkruka. En stor räkmacka hann vi förtära på ett fik i närheten innan bilen var klar. När vi så äntligen kom tillbaka till bilvårdfirman stod min bil och glänste som en blå juvel. Den såg ut som när jag hämtade ut den första gången. Tvättad både ut och invändigt. Men bäst av allt var att reporna var borta. En eloge till Holmens bilvård för ett bra utfört arbete!

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se